...

Jag hatar känslan av att ha rätt. Att gå omkring och tänka att nej, jag har ingen rätt till att vara nere idag. Jag har ingen rätt till att vara ledsen. Att känna att något är fel.
Mitt rättande jag hade fel.
Det känns nästan som déja vú. Som den där morgonen då jag vaknade och min första tanke var: Något är fel. Men den gången visste jag att det inte gällde mig eller mitt.
Den här gången gör det det.
Fråga inte för jag hoppas fortfarande att det ska bli bra.



Förresten så var det längesedan jag skrev. Förlåt?
JENNY! Hjälp mig fixa finare blogg?(a)

"I'd show a smile, but I'm too weak
I'd share with you could I only speak,
Just how much this hurts me"